Aktiekapital: vad det är, minsta belopp och hur det fungerar

Vad är aktiekapital?

Aktiekapitalet är summan av det nominella värdet på alla aktier i ett aktiebolag – det vill säga kvotvärdet per aktie multiplicerat med antalet aktier. När ett bolag bildas sätter ägarna in ett belopp (kontant eller som apportegendom) och i utbyte får de aktier som representerar sina andelar. Det insatta beloppet registreras hos Bolagsverket och bildar aktiekapitalet.

I balansräkningen hamnar aktiekapitalet på skuld- och eget kapital-sidan, under posten bundet eget kapital, och bokförs på konto 2081 Aktiekapital i BAS-kontoplanen. Ur redovisningsperspektiv är det bolagets skuld till ägarna – ett åtagande att förvalta kapitalet i verksamhetens intresse.

Aktiekapitalet skiljer sig från bolagets övriga tillgångar och rörelsekapital. Det är inte en plånbok att ta pengar ur, utan ett slags grundinsats som håller bolaget kreditvärdigt och reglerat under aktiebolagslagen.

Vill du starta ett aktiebolag? Läs vår guide om att starta aktiebolag steg för steg.

Varför finns aktiekapitalet?

Aktiekapitalet fyller tre funktioner i det svenska bolagsrättsliga systemet.

Borgenärsskydd. Eftersom ett aktiebolags ägare normalt inte är personligt ansvariga för bolagets skulder behöver bolagets fordringsägare – leverantörer, banker, hyresvärdar – en viss garanti för att bolaget har substans. Aktiekapitalet är en del av den garantin. Det är bundet och får inte delas ut utan att reglerna i aktiebolagslagen följs.

Startkapital för verksamheten. Den inbetalda summan används för att köpa tillgångar, betala initiala kostnader och hålla igång bolaget tills intäkterna kommer. Det är alltså ett praktiskt tillskott, inte bara en siffra på papper.

Signal om seriositet. Högt aktiekapital signalerar till kunder, leverantörer och kreditgivare att bolaget har substans bakom sig. Det underlättar bland annat förhandlingar om företagslån och leverantörskrediter.

Minsta aktiekapital 2026

Sedan den 1 januari 2020 gäller att ett privat aktiebolag måste ha minst 25 000 kr i aktiekapital (SFS 2005:551, ändrat 2019). Det är en halvering från det tidigare kravet på 50 000 kr, som riksdagen lade fast för att underlätta nyföretagande. För ett publikt aktiebolag (noterat eller som riktar sig med erbjudanden till allmänheten) gäller i stället minst 500 000 kr.

Aktiekapitalet kan betalas in kontant till bolagets bankkonto, eller bestå av apportegendom – tillgångar som maskiner, fordringar eller immateriella rättigheter som har ett verifierbart värde. Apportegendom kräver en värderingsberättelse från en revisor.

Det finns inget tak för hur högt aktiekapitalet får vara. Många bolag väljer att starta med mer än minimibeloppet, antingen för att ha en bättre buffert eller för att aktiekapitalet ska se stabilt ut för kunder och banker.

Aktiekapitalet och antalet aktier ska anges i bolagsordningen. Ändras aktiekapitalet – upp eller ned – måste bolagsordningen uppdateras och förändringen anmälas till Bolagsverket.

Funderar du på om aktiebolag är rätt form? Se jämförelsen enskild firma eller aktiebolag.

Öka eller minska aktiekapitalet

Aktiekapitalet kan förändras under bolagets livstid, men det kräver alltid ett formellt beslut och en anmälan till Bolagsverket.

Öka aktiekapitalet – nyemission. Det vanligaste sättet att öka aktiekapitalet är en nyemission: bolaget ger ut nya aktier som befintliga eller nya ägare tecknar och betalar. Det tillskjutna beloppet ökar aktiekapitalet (och i förekommande fall överkursfonden, om aktierna tecknas till ett pris över kvotvärdet). Beslut om nyemission fattas av bolagsstämman med enkel majoritet, om inte annat anges i bolagsordningen.

Öka aktiekapitalet – fondemission. Bolaget kan också omvandla fritt eget kapital (balanserat resultat) till bundet eget kapital. Inga nya pengar tillförs utifrån – det är en intern omflyttning i balansräkningen. Fördelen är att det bundna kapitalet ökar utan att utspädning sker för befintliga ägare.

Minska aktiekapitalet. Minskning är möjlig så länge aktiekapitalet håller sig minst på 25 000 kr. Typiska skäl är att täcka en förlust, avsätta medel till fritt eget kapital eller återbetala kapital till ägarna. Beslut tas på bolagsstämma och måste anmälas till Bolagsverket, som i vissa fall kräver att Kronofogden ger tillstånd (borgenärsskydd).

Den kritiska likviditetsgränsen (ABL 25 kap)

En av aktiebolagslagens skarpaste regler gäller just aktiekapitalet. Om det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste styrelsen agera omedelbart, enligt ABL 25 kap 13–20 §.

Praktiskt exempel: ett bolag med 25 000 kr i aktiekapital passerar den kritiska gränsen när det egna kapitalet sjunker under 12 500 kr.

Det är alltså aktiekapitalets halvering – inte att det är nollat – som utlöser handlingsplikten. Reglerna är till för att skydda borgenärerna och ge bolaget en rimlig chans att rätta till situationen innan det är för sent.

Aktiekapital vs aktiekurs

Det är lätt att blanda ihop aktiekapitalet med aktiekursen, men det är två helt olika saker.

Aktiekapitalet är ett fast bokföringsbelopp i balansräkningen. Det ändras bara vid nyemission, fondemission eller minskning. Det återspeglar inte bolagets marknadsvärde.

Aktiekursen är det pris marknaden är beredd att betala för en aktie i stunden. Den rör sig fritt och beror på bolagets lönsamhet, tillväxtutsikter och omvärldsfaktorer. En aktie kan handlas till ett pris som är hundratals gånger kvotvärdet – eller lägre.

Kvotvärdet är kopplingen: aktiekapital dividerat med antalet aktier ger kvotvärdet per aktie. Det är det nominella värdet som varje aktie representerar i det registrerade aktiekapitalet.

För ett onoterat privat aktiebolag finns ingen börshandel. Aktiekapitalet är ändå centralt – det syns i årsredovisningen och påverkar hur banken, revisorn och potentiella köpare bedömer bolaget.

Bundet och fritt eget kapital – en jämförelse

Högt eller lågt aktiekapital?