BAS-kontoplan 2026: kontoklasser och vanliga konton förklarade
BAS-kontoplanen är ryggraden i nästan all svensk bokföring – ett standardiserat system där varje konto har ett fyrsiffrigt nummer och en bestämd plats. Här går vi igenom de åtta kontoklasserna, hur kontonumren är uppbyggda, skillnaden mellan en förenklad och en komplett version, och vilka konton du stöter på allra oftast.
Innehåll
Vad är en kontoplan?
En kontoplan är helt enkelt en lista över alla de konton ett företag använder i sin bokföring. Varje affärshändelse – en faktura, ett inköp, en löneutbetalning – sorteras in på ett eller flera konton, och kontoplanen är registret som håller ordning på vilka konton som finns och vad de heter. Den ligger till grund för både den löpande bokföringen, bokslutet och deklarationen.
I grunden delas konton in i fyra slag: tillgångar, eget kapital och skulder, intäkter och kostnader. De två första hör hemma i balansräkningen, de två sista i resultaträkningen. Resten av kontoplanen är en finmaskigare uppdelning av just dessa fyra.
BAS-standarden och vem som förvaltar den
BAS-kontoplanen är den standardiserade kontoplan som dominerar svenskt näringsliv. Det finns ingen lag som säger att ett företag måste använda just BAS – men i praktiken gör nästan alla det. Föreningen bakom uppskattar att omkring 95 procent av alla svenska företag använder någon form av BAS-kontoplan, oavsett bolagsform.
Standarden förvaltas och utvecklas av BAS-intressenternas Förening, en ideell förening vars medlemmar företräder branschorganisationer, intresseföreningar och statliga myndigheter. Att alla utgår från samma kontostruktur gör att en revisor, en bank eller en redovisningskonsult känner igen sig direkt i vilket företag som helst – och det underlättar rapporteringen till till exempel Skatteverket och Statistiska centralbyrån. Mer om standarden finns hos BAS-intressenternas Förening (bas.se).
En finess är att BAS är byggd utifrån uppställningsformerna för resultat- och balansräkning i årsredovisningslagen, kompletterad med Bokföringsnämndens normer. Det betyder att kontostrukturen är tänkt att följa rakt igenom – från den enskilda verifikationen hela vägen till färdigt bokslut eller årsredovisning.
Så är ett kontonummer uppbyggt
Varje konto i BAS har ett fyrsiffrigt nummer, och första siffran avslöjar vilken kontoklass kontot tillhör. Ett konto som börjar på 1 är alltid en tillgång, ett som börjar på 3 är alltid en intäkt, och så vidare. Siffrorna efter den första gör indelningen allt mer detaljerad:
- Första siffran – kontoklass (1–8).
- Andra siffran – kontogrupp inom klassen.
- Tredje och fjärde siffran – det enskilda kontot, ofta med en valbar undernivå.
Ta konto 1930 Företagskonto: ettan säger tillgång, 19 pekar mot kassa och bank, och de sista siffrorna preciserar just bankkontot. När du väl har den logiken i ryggraden kan du ofta gissa ungefär var ett konto hör hemma bara genom att titta på numret.
De åtta kontoklasserna
BAS-kontoplanen är indelad i åtta kontoklasser. Klass 1 och 2 är balanskonton – de bygger upp balansräkningen och nollställs inte vid årsskiftet. Klass 3–8 är resultatkonton som visar årets intäkter och kostnader och börjar om från noll varje räkenskapsår.
| Klass | Nummerserie | Innehåll | Hör hemma i |
|---|---|---|---|
| 1 | 1000–1999 | Tillgångar (kassa, bank, kundfordringar, lager, inventarier) | Balansräkning |
| 2 | 2000–2999 | Eget kapital och skulder (lån, moms, leverantörsskulder) | Balansräkning |
| 3 | 3000–3999 | Rörelsens intäkter (försäljning av varor och tjänster) | Resultaträkning |
| 4 | 4000–4999 | Kostnader för varor, material och inköpta tjänster | Resultaträkning |
| 5–6 | 5000–6999 | Övriga externa kostnader (lokalhyra, el, frakt, IT och tele) | Resultaträkning |
| 7 | 7000–7999 | Personalkostnader och avskrivningar (löner, sociala avgifter) | Resultaträkning |
| 8 | 8000–8999 | Finansiella poster, skatt och årets resultat | Resultaträkning |
Logiken är att läsa kontoplanen uppifrån och ner som en berättelse om företaget: vad det äger (1), vad det är skyldigt (2), vad det säljer (3), vad det köper in (4), vad det betalar för att hålla igång (5–6), vad personalen kostar (7) och slutligen räntor, skatt och resultatet på sista raden (8). En av de vanligaste posterna i klass 2 är förresten den utgående momsen, som är en skuld till staten tills den redovisas.
BAS Mini, förenklad eller komplett?
BAS finns i flera utföranden, och du behöver inte hela registret från dag ett. De allra flesta börjar med ett urval – ofta kallat BAS Mini eller en förenklad kontoplan – som innehåller de konton ett mindre företag faktiskt använder. Det räcker gott för en enskild firma eller ett litet aktiebolag med okomplicerad verksamhet.
Den kompletta BAS-kontoplanen innehåller betydligt fler konton och täcker ovanligare situationer, fler branscher och mer detaljerad uppföljning. Bra att veta är att kontonumren är desamma i båda versionerna – en förenklad plan är ett urval ur den kompletta, inte ett eget system. Det gör det smärtfritt att lägga till fler konton när verksamheten växer.
Debet och kredit – kort förklarat
Kontoplanen hänger ihop med den dubbla bokföringens grundregel: varje affärshändelse bokförs på minst två konton, med lika stora belopp i debet och kredit. Debet och kredit är inte plus och minus i vanlig mening, utan vänster respektive höger sida av ett konto. Vad de innebär beror på kontotypen.
Säljer du en vara för kontant betalning ökar pengarna på bankkontot (debet på 1930) samtidigt som en intäkt registreras (kredit på ett 3000-konto), plus den moms som ska vidare till staten. Summan av allt du bokför i debet ska alltid vara lika med summan i kredit – stämmer det inte, har något blivit fel. Underlaget för varje sådan post sparar du som verifikation.
Vanliga konton du möter ofta
Några konton dyker upp i nästan varje företags bokföring. Lär du dig dessa har du täckt en stor del av vardagen:
| Konto | Namn | Används för |
|---|---|---|
| 1930 | Företagskonto / bank | In- och utbetalningar via företagets bankkonto |
| 2611 | Utgående moms | Moms du tar ut vid försäljning (skuld till staten) |
| 2641 | Ingående moms | Moms du betalar vid inköp och får tillbaka |
| 3010 | Försäljning | Intäkter från sålda varor eller tjänster |
| 6230 | Datakommunikation / IT och tele | Bredband, mobilabonnemang och liknande |
Värt att notera: kontonummer kan justeras något mellan olika årsversioner av BAS, och ett konto som 3010 kan ha undernivåer (3011, 3012 och så vidare) beroende på hur detaljerat du vill följa din försäljning. Programmet du bokför i visar alltid vilken version det utgår från.
När BAS lönar sig att förstå
- Många konton kan kännas överväldigande i början
- Nummer kan ändras mellan årsversioner
- Fel konto ger missvisande rapporter
- Kräver viss förståelse för debet och kredit
- Samma struktur i hela landet – lätt att få hjälp
- Kopplad direkt till bokslut och årsredovisning
- Förenklar rapportering till Skatteverket och SCB
- Skalbar – börja smått, väx in i fler konton
Slipp memorera kontonummer
Ett bra bokföringsprogram kommer med färdig BAS-kontoplan och föreslår rätt konto åt dig. Se vad som skiljer programmen åt.
Vanliga frågor om BAS-kontoplanen
Måste mitt företag använda BAS-kontoplanen?
Nej, det finns inget lagkrav på en viss kontoplan i Sverige. I praktiken använder dock omkring 95 procent av alla svenska företag någon form av BAS, eftersom den är standard och underlättar samarbete med banker, revisorer och myndigheter.
Vad betyder första siffran i kontonumret?
Den anger kontoklassen. Ett konto som börjar på 1 är en tillgång, 2 är eget kapital och skulder, 3 är intäkter, 4–8 är olika slags kostnader och finansiella poster. Resten av siffrorna gör indelningen mer detaljerad.
Vad är skillnaden mellan BAS Mini och komplett BAS?
BAS Mini är ett urval av de konton ett litet företag faktiskt behöver, medan den kompletta kontoplanen innehåller många fler konton för fler branscher och situationer. Numren är desamma – du kan lägga till fler konton i takt med att företaget växer.
Vilka konton är vanligast?
1930 (företagskonto), 2611 (utgående moms), 2641 (ingående moms), 3010 (försäljning) och 6230 (IT och tele) återkommer i nästan all bokföring. Lär du dig dessa har du täckt en stor del av vardagen.
Vem förvaltar BAS-kontoplanen?
BAS-intressenternas Förening, en ideell förening med medlemmar från branschorganisationer, intresseföreningar och statliga myndigheter. Mer information finns på bas.se. Föreningen uppdaterar kontoplanen löpande med en ny årsversion.
Behöver jag förstå debet och kredit för att använda BAS?
I ett modernt bokföringsprogram hanteras debet och kredit automatiskt – du anger bara vad affärshändelsen avser och vilket konto som är rätt. Grundförståelsen är ändå nyttig för att följa upp rapporter och förstå varför saldo ser ut som det gör.