Dröjsmålsränta 2026: så räknar du och vad lagen säger

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är den ränta du får ta ut när en kund betalar en faktura för sent. Den fungerar som en kompensation för att du blir utan dina pengar under dröjsmålet, och regleras av räntelagen (1975:635). Du behöver inte ha avtalat om ränta i förväg – rätten följer direkt av lagen, så länge fordran är förfallen till betalning.

Reglerna ser lite olika ut beroende på vem kunden är. Mot en annan näringsidkare gäller en strängare ordning till säljarens fördel, medan en konsument har ett starkare skydd och i regel ska ha fått räntekravet angivet. Den här sidan utgår från fakturering mellan företag (B2B), där dröjsmålsränta är vanligast.

Så beräknas räntesatsen

Den lagstadgade dröjsmålsräntan är inte ett fast tal. Enligt 6 § räntelagen är räntesatsen Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Referensräntan ändras över tid, vilket gör att dröjsmålsräntan rör sig med ränteläget.

Referensräntan fastställs av Riksbanken varje kalenderhalvår – en gång inför perioden 1 januari och en gång inför 1 juli. Nivån följer Riksbankens styrränta. Kontrollera aktuell referensränta på riksbanken.se inför varje beräkning, eftersom den ändras halvårsvis.

Ni får avtala om en annan, ofta högre, dröjsmålsränta. Saknas avtal är det referensräntan plus åtta procentenheter som gäller. Eftersom referensräntan kan ändras varje halvår bör du alltid kontrollera den aktuella nivån på riksbanken.se när du beräknar räntan för en specifik period.

Från vilket datum löper räntan?

Tidpunkten då räntan börjar löpa beror på om ni har bestämt en förfallodag i förväg:

• Bestämd förfallodag. Har dagen för betalning avtalats eller angetts på fakturan löper dröjsmålsräntan från dagen efter förfallodagen.
• Ingen bestämd förfallodag. Saknas en avtalad förfallodag får du som säljare ta ut dröjsmålsränta först från den dag som infaller 30 dagar efter att fakturan eller kravet skickades.

Mot en näringsidkare behöver du inte ha aviserat räntan i förväg – rätten gäller ändå. Det skiljer sig från konsumentfakturor, där kunden normalt ska ha fått räntekravet angivet innan ränta kan tas ut. Vill du fakturera dröjsmålsränta i ett tidigt skede är det därför enklast att alltid sätta ut en tydlig förfallodag.

Betalningstid och 30-dagarsregeln

Det finns ingen lag som tvingar fram exakt 30 dagars betaltid på varje faktura – betalningsvillkor kan avtalas fritt. Men mellan två näringsidkare gäller en viktig spärr: du får inte kräva längre kredittid än 30 dagar utan att ni uttryckligen avtalat om det. Vill kunden ha 60 dagar netto måste det alltså vara överenskommet.

Tanken bakom regeln är att skydda leverantörer, särskilt mindre företag, mot att tvingas in i orimligt långa betalningsfrister. Mycket långa avtalade frister kan dessutom angripas som oskäliga om de tagits fram på ett ensidigt sätt.

Förseningsersättning 450 kr

Utöver dröjsmålsräntan har du vid en sen B2B-betalning rätt till en förseningsersättning på 450 kr. Den följer av lagen om ersättning för inkassokostnader (1981:739). Ersättningen får tas ut direkt när betalningen är försenad, utan att du behövt skicka påminnelse.

Två saker är värda att hålla isär:

• Vem. De 450 kronorna får bara debiteras näringsidkare och myndigheter – aldrig en privatperson.
• Inte ovanpå allt annat. Du får inte ta ut 450 kr och sedan lägga på separata avgifter för påminnelse och inkassokrav. Förseningsersättningen täcker dina indrivningskostnader upp till det beloppet.

Räcker inte 450 kr för att täcka kostnaderna vid en utdragen indrivning kan ytterligare skälig ersättning komma i fråga, men grundbeloppet är just förseningsersättningen. Mer om steg efter detta hittar du under betalningspåminnelse och inkasso.

Så anger du dröjsmålsränta på fakturan

För att slippa diskussioner i efterhand bör villkoren synas tydligt redan på fakturan. Ta med:

• En tydlig förfallodag, så att räntan kan börja löpa direkt vid dröjsmål.
• En rad om dröjsmålsränta, exempelvis "Vid försenad betalning debiteras dröjsmålsränta enligt räntelagen (referensränta + 8 procentenheter)".
• En notering om att förseningsersättning 450 kr tillkommer vid sen betalning mellan företag.

Vill du ange en egen, avtalad räntesats skriver du ut den i procent i stället för att hänvisa till räntelagen. Använder du ett faktureringsprogram kan villkoren oftast sparas som standardtext. Behöver du en mall att utgå från finns vår fakturamall, och ska du ställa ut en helt ny faktura går du vidare till skapa faktura.

Räkneexempel

Dröjsmålsränta beräknas på det obetalda beloppet, per dag, utifrån årsräntan. Formeln är:

belopp × årsränta × (antal dröjsmålsdagar / 365)

Anta en obetald faktura på 10 000 kr, att dröjsmålsräntan för perioden är referensränta + 8 procentenheter och att kunden betalar 30 dagar för sent. Med referensräntan för innevarande period (kontrollera på riksbanken.se) ger du in den i formeln:

Räkningen: 10 000 × 0,10 × (30 / 365) ≈ 82 kr i ränta. Lägg till förseningsersättningen på 450 kr så blir det totala tilläggskravet runt 532 kr. Vid längre dröjsmål växer räntedelen för varje dag som går, medan förseningsersättningen är ett engångsbelopp per faktura. Räntesatsen i exemplet är illustrativ – använd alltid aktuell referensränta från riksbanken.se i din beräkning.